Santaman a come

Julhelgen lider mot sitt slut. Dags att göra bokslut för ett stillasittande frosseri av mat och dryck. Nåjah. Det har varit gott och trevligt. Som alltid. Asketismen, den kesobaserade, kan jag alltid återvända till i samband med det nya året. Ja, allt har varit bra…

Förutom då att barnen på självaste julaftonen ifrågasatte tomtens existens. De hävdade att det var jag som hade klätt ut mig. De är ju fan sinnessjuka, tänkte jag. Visserligen hade de rätt. Jag hade klätt ut mig, men jag spelade rollen som tomte vattentätt. Full närvaro.

Såg de inte att det VAR tomten? Jag VAR rollen. Jag VAR tomten. Fullt ut.

Det är uppenbart att de ännu inte har mognaden att uppskatta en sann och äkta gestaltning av tomtegubbens inre ensamhet. Men det var ju ändå jul.

Så jag förlät dem.